Klimatkollen logotyp

Få koll på Sveriges klimatomställning

Klimatkollen

Unik utsläppsberäkning av riksdagspartiernas klimatåtgärder - den nya regeringens politik kan öka utsläppen med 25 miljoner ton

Den nya regeringens klimatåtgärder kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser med uppemot 25 miljoner ton under mandatperioden åren 2023-2026, jämfört med nuvarande klimatpolitik. Det motsvarar hälften av de årliga svenska utsläppen. Det handlar framförallt om sänkningar av reduktionsplikten. Hela 33 miljoner ton utsläpp skiljer Sverigedemokraternas och Liberalernas politik åt.

Det visar unika beräkningar av riksdagspartiernas politik för tolv centrala klimatåtgärder. Bakom uträkningarna står Klimatkollen, Världsnaturfonden WWF, ClimateView, Naturskyddsföreningen och Våra barns klimat. Rapporten finns här.

Beräkningarna är den andra delen i Klimatkollens partigranskning. Under Almedalsveckan i juli 2022 presenterades del ett, en analys av partiernas klimatmål som visade att endast två av riksdagens åtta partier (MP och V) har klimatmål i närheten av Parisavtalets 1,5-gradersmål.

De nya uträkningarna beskriver hur olika politiska åtgärder påverkar utsläppen av växthusgaser i praktiken, med fokus på åtgärder som kan ha effekt under mandatperioden. Resultatet visar att den nya regeringens politik kan komma att öka utsläppen av växthusgaser kraftigt, men också att det finns stora skillnader mellan Liberalerna och de andra partierna i regeringsunderlaget.

Utsläppsberäkningarna är baserade på samtliga riksdagspartiers ställningstaganden till 12 utvalda klimatåtgärder, som tillsammans har stor effekt på utsläppen av växthusgaser. Uträkningen visar alltså effekten av hur partierna ställer sig till olika åtgärder. Det handlar bland annat om partiernas inställning till reduktionsplikten, bonus-malus, återställande av torvmarker och Klimatklivet.

Potentiell kumulativ utsläppsminskning eller utsläppsökning med partiernas politik under nästa mandatperiod, jämfört med en fortsättning av redan beslutade åtgärder. Positiva värden (SD, KD och M) innebär att utsläppen riskerar att öka under mandatperioden 2023–2026. Streckad area avser effekten av återvätning av torvmarker samt av konsumtionsbaserade utsläpp från livsmedelsproduktion och flyg som delvis äger rum utanför Sveriges gränser.

Den klimatåtgärd som har störst betydelse för slutresultatet givet de förändringar partierna föreslår är reduktionsplikten. Med de förändringar av reduktionsplikten som Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna vill göra bedöms utsläppen öka med 23-24 miljoner ton, medan utsläppen med MP:s föreslagna skärpning istället skulle minska med ytterligare 7 miljoner ton jämfört med nuvarande plan. Beräkningen baseras på de positioner om reduktionsplikten som partierna gick till val på.

Samtidigt som reduktionsplikten är ett styrmedel med stor potential att påverka utsläppen så är det långt ifrån oproblematiskt. Hållbart producerade biodrivmedel är en knapp resurs och reduktionsplikten kan därför enbart fungera om vägtrafiken samtidigt minskar och elektrifieringen av fordonsflottan påskyndas. Reduktionspliktens genomslag i beräkningarna är främst en indikation på att åtgärder inom transportsektorn kan ha stor effekt på utsläppen i närtid.

Skillnaden mellan Liberalernas och Sverigedemokraternas politik är mer än 33 miljoner ton vid en jämförelse av deras egna positioner i granskningens utvalda frågor. Det motsvarar nästan tre fjärdedelar av Sveriges årliga utsläpp. Sedan Tidöavtalet slöts finns det dock inte lika stora skillnader mellan partierna i regeringsunderlaget, eftersom även Liberalerna gått med på en sänkning av reduktionsplikten till EU:s miniminivåer. Beräkningarna syftar dock till att jämföra partiernas egna ambitioner på klimatområdet och därför har valet gjorts att inte utgå från kompromissen i Tidöavtalet.

Potential för kumulativ utsläppsminskning eller utsläppsökning med partiernas politik under nästa mandatperiod, jämfört med en fortsättning av redan beslutade åtgärder. Positivt värde betyder att utsläppen ökar, negativt värde betyder att utsläppen minskar.

De åtgärder som beräknats är: koldioxidskatt och energiskatt, (nivå på och undantag från), bonus-malus, reduktionsplikt, kilometerskatt, Klimatklivet, energieffektivisering av flerbostadshus, flygskatt, konsumtionsskatt på livsmedel, samt återvätning av torvmarker. Dessa åtgärder utgör viktiga klimatpolitiska styrmedel samtidigt som det självklart behövs mer politik än dessa styrmedel för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet. Urvalet av åtgärder har gjorts utifrån klimatnytta och vilka åtgärder som anses beräkningsbara.

Åtgärderna som beräknats har i huvudsak valts ut från Panorama, ett oberoende analysverktyg som utvecklats av bland andra Klimatpolitiska rådet och ClimateView. Det är befintliga åtgärder och nya förslag som både kan genomföras och ge effekt under mandatperioden 2023-2026.

I en enkät har alla riksdagspartier utom Moderaterna svarat på hur de ställer sig till åtgärderna. Baserat på svaren, samt kompletterande information från partierna och offentliga ställningstaganden, har totalt tolv åtgärder beräknats. I frågor där partiernas svar varit otydliga har deras ståndpunkter bedömts som status quo, även om de offentligt uttalat en viljeinriktning som skulle kunna leda till förändringar av åtgärderna. Partierna har också haft möjlighet att föreslå egna åtgärder, under förutsättning att de själva beräknat effekten av dessa på ett transparent sätt, men inga förslag har inkommit som kunnat inkluderas i analysen. Moderaternas positioner har istället hämtats från externa källor och genom egna antaganden. Partiet har givits möjlighet att ändra Klimatkollens antaganden, men valt att inte göra det.

Utsläppseffekten av partiernas politik utgörs av skillnaden jämfört med beslutad politik, både åtgärder och förslag på nya styrmedel. Status quo är således redan beslutade nivåer på styrmedel såsom koldioxidskatt och reduktionsplikt (för nya styrmedel räknas status quo som att det inte finns). För partier som föreslår en försvagning av en beslutad utsläppsminskande åtgärd redovisas effekten som en utsläppsökning. Partier som istället vill skärpa en åtgärd, eller införa en ny, krediteras en utsläppsminskning.

Här finns hela analysen: “Utsläppsberäkning av riksdagspartiernas politik för kommande mandatperiod, åren 2023-2026”.