Klimatkollen logotyp

Få koll på Sveriges klimatomställning

Klimatkollen

Analys av riksdagspartiernas klimatmål – sex av åtta partier missar helt Parisavtalets 1,5-gradersmål

Inför valet genomför Klimatkollen en granskning av riksdagspartiernas klimatpolitik. Nu är första delen klar, en analys av partiernas klimatmål jämfört med Parisavtalets 1,5-gradersmål, där hänsyn tagits till avtalets rättviseaspekt.

Bakom projektet står forskarnätverket Researchers’ Desk, Världsnaturfonden WWF, Våra barns klimat och ClimateView, i samarbete med PwC och Naturskyddsföreningen.

Analysen visar att två partiers klimatmål, Miljöpartiets och Vänsterpartiets, är nära Parisavtalets 1,5-gradersmål. Ytterligare två partier, Centerpartiet och Liberalerna, går längre än Sveriges klimatmål, men når inte lika långt. Kristdemokraterna, Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har mål i linje med det svenska klimatmålet, men är längre ifrån Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Diagram gällande partiernas utsläppsmål jämfört med Sveriges koldioxidbudget.

För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål bör Sverige maximalt släppa ut cirka 170 miljoner ton koldioxid. Det utgör Sveriges andel av den globala utsläppsbudgeten för Parisavtalets 1,5-gradersmål, med hänsyn tagen till avtalets rättviseaspekt, där rika och tidigt industrialiserade länder ska gå före.

Den framräknade nationella koldioxidbudgeten ligger även till grund för jämförelsen på kommunsidorna på Klimatkollen. Läs mer om hur den är beräknad här

Analysen baseras på två frågor i en enkät som skickats till samtliga riksdagspartier under våren. Den första frågan var ”Vilken utsläppsbudget eller klimatmål och takt för utsläppsminskningar vill ert parti se?”. Den andra frågan var ”Står ert parti bakom EU:s nya förslag till mål om att Sverige ska ha en nettoinbindning av kolinlagring från skog och mark på 47,3 miljoner ton CO₂e årligen till 2030?”

Alla partier utom Moderaterna har valt att svara på enkäten. Svaren har sedan analyserats av forskare från nätverket Researchers’ Desk och WWF. Moderaterna är dock med i analysen av klimatmålen, trots att de inte svarade på enkäten, eftersom de tidigare ställt sig bakom Sveriges nuvarande klimatmål och därmed beräknas utifrån det.

Kristdemokraternas, Liberalernas, Moderaternas, Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas ambitioner ligger i linje med Sveriges nuvarande klimatmål, som kräver en koldioxidbudget på 355 miljoner ton CO₂. Det är cirka 2,1 gånger mer än Sveriges andel av den globala budgeten för Parisavtalets 1,5 gradersmål, med hänsyn tagen till avtalets rättviseaspekt.

Centerpartiets klimatmål är ”netto noll år 2040”. Detta innebär utsläpp av 311 miljoner ton CO₂, vilket är cirka 1,8 gånger mer än den nationella koldioxidbudgeten.

Vänsterpartiets klimatmål är ”noll utsläpp till 2035”. Detta medför utsläpp av 217 miljoner ton CO₂, vilket är cirka 1,3 gånger mer än den nationella koldioxidbudgeten.

Miljöpartiets klimatmål är ”en koldioxidbudget på 180 miljoner ton CO₂”. Detta motsvarar att uppnå ”nollutsläpp” för CO₂ till 2034 vilket är cirka 1,1 gånger mer än Sveriges andel av den nationella koldioxidbudgeten.

Inkluderar man partiernas mål för kompletterande åtgärder, där kolinlagring i skog och mark och även bio-CCS (lagring av koldioxid från biobränsle) ingår, så sticker fortfarande Miljöpartiet och Vänsterpartiet ut som mest långtgående, men även Liberalerna utmärker sig, med omfattande mål för bio-CCS.

PM med analysen av partiernas klimatmål i sin helhet finns här och en fördjupning om skog och mark finns här.